Nytt från och med den 1 januari 2022 är att en cykelförmån (det vill säga en cykel som används privat) – under vissa förutsättningar – är inkomstskattefri för de anställda upp till 3 000 kr/år, men har arbetsgivaren rätt till avdrag för den ingående momsen?
Du kan läsa om den inkomstskattemässiga skattefriheten här.
Enligt Skatteverket har arbetsgivaren inte rätt till avdrag för den ingående momsen av följande skäl: För arbetsgivaren utgör låneverksamheten inte en omsättning i en yrkesmässig uthyrningsverksamhet och det även om den anställde skulle få betala en avgift. Inköpet kan inte heller i övrigt anses användas i arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Cykelförmånen kan inte jämställas med personalvårdskostnader eftersom det huvudsakliga syftet med att erbjuda cyklar till de anställda varken är att skapa trivsel i arbetet eller att erbjuda friskvård1).
Men är Skatteverkets bedömning korrekt och hur skulle den stå sig vid en domstolsprövning?
Den som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet till moms får göra avdrag får den ingående skatt som hänför sig till förvärv i verksamheten2). Någon nu aktuell begränsning av avdragsrätten finns inte3). Frågan blir då om arbetsgivarens förvärv eller leasing av cykeln hänför sig till förvärv i verksamheten trots att den anställde nyttjar cykeln privat.
Eftersom arbetsgivaren inte hyr ut cyklarna och eftersom de används privat föreligger inte avdragsrätt eftersom – som Skatteverket har anfört – cyklarna inte används i arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Om det emellertid är fråga om personalvårdsförmåner såsom kaffe, gym eller massage föreligger, trots allt, rätt till avdrag för ingående moms, det vill säga i så fall får inköpen anses hänförliga till arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Någon begränsning av avdragsrätten på grund av privat konsumtion behöver inte ske för ingående moms för personalvårdskostnader om förmånen är skattefri för den anställde vid inkomstbeskattningen4, 5, och 6).
Bestämmelserna om personalvårdsförmåner finns i 11 kap. 11, 12 och 12 a §§ inkomstskattelagen, IL. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder, för att skapa trivsel i arbetet eller som lämnas på grund av sedvänja i den verksamhet det är fråga om. En förutsättning för skattefrihet är att förmånen riktar sig till hela personalen.
Den nya bestämmelsen om cykelförmån finns inte i 11 kap. 11 och 12 §§ IL utan i 11 kap. 12 a § IL.
På s. 22 i propositionen till den nya 11 kap. 12 a § IL kan man läsa bland annat följande1).
”I denna proposition föreslås att en skattelättnad för cykelförmån införs. Detta sker genom att en separat undantagsregel för förmån av cykel införs i 11 kap. IL. Det huvudsakliga syftet medförslaget är att bidra till ökad cykelpendling, vilket i förlängningen skapar positiva effekter på bl.a. hälsa och miljö. Detta till skillnad från regelsystemet för personalvårdsförmåner i 11 kap. 11 och 12 §§ IL, som i huvudsak syftar till att skapa trivsel i arbetet. Att införa en separat undantagsregel för förmån av cykel bedöms vara lämpligare för att uppnå syftet än att inordna skattefriheten för cykelförmån i regelsystemet för personalvårdsförmåner.”
Cyklar till anställda är således inte en sådan personalvårdsförmån som avses i 11 kap. 11-12 §§ IL. Mot bakgrund av förarbetsuttalandet förefaller Skatteverket ha rätt i att cyklar till anställda inte heller kan jämställas med – som det får förstås – sådana avdragsgilla personalvårdsförmåner som avses i 11 kap. 11-12 §§ IL.
Men kan det vara en korrekt bedömning? När det gäller personalvårdsförmåner så är skälet till att avdragsrätten för personalvårdsförmåner inte begränsas på grund av privat konsumtion att den typen av kostnader är ett naturligt inslag i ett företags verksamhet och att marknadsvärdet är begränsat7). Detsamma kan anföras vad gäller cykelförmån. Cykelförmånen riktar sig hela personalen och den avser ett begränsat belopp (högst 3 000 kr/år). Till detta kommer – icke att förakta – hälso- och miljöaspekterna som följer med cykelförmån, något som – vad gäller hälsoaspekterna – kan anses utgöra en form av friskvård.
Mot bakgrund av att 11 kap. 12 a § IL är en ny bestämmelse kan det finnas skäl att få frågan om rätt till avdrag för ingående moms prövad. Antingen genom att i momsdeklarationen yrka avdrag och samtidigt lämna in en skrivelse om vad avdraget avser. Om yrkandet avslås, vilket förefaller sannolikt, är nästa steg att överklaga för att få en domstolsbedömning. Ett processuellt snabbare alternativ till att yrka avdrag i momsdeklarationen är att begära förhandsbesked från Skatterättsnämnden8), men då behöver någon ge in en ansökan till Skatterättsnämnden.
Cykelförmån ska alltså – enligt Skatteverket – särbehandlas i momshänseende. Om Skatteverkets uppfattning står sig, får nog tyvärr konstateras att momsen bara blir krångligare och krångligare! Uppfattningen gynnar inte heller miljö och folkhälsa. En bättre tolkning vore att cykelförmån vad gäller avdrag för ingående moms behandlas lika som andra kostnader av personalvårdskaraktär. Med förhoppning om snar domstolsprövning ska det bli intressant att följa rättsutvecklingen i denna fråga.
Ska det vara moms på interaktiva framträdanden som filmas och direktsänds via internet där de som filmas finns utanför EU? Förutsättningen för frågan är att den som äger det digitala innehållet tillhandahåller tjänsten till någon som inte är en beskattningsbar person. Skatteverkets uppfattning är att frågan normalt ska besvaras med ja av följande skäl.
En av förutsättningarna för skattskyldighet till moms är att omsättningen äger rum inom landet.
Tjänster som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person i samband med vissa aktiviteter är omsatta inom landet, om aktiviteten faktiskt äger rum i Sverige. Detta gäller för en aktivitet som är
1. kulturell,
2. konstnärlig,
3. idrottslig,
4. vetenskaplig,
5. pedagogisk,
6. av underhållningskaraktär, eller
7. liknande dem som anges i 1-6, såsom mässor och utställningar.
Tjänsterna (aktiviteten) anses utförda i Sverige om den som tillhandahåller tjänsten, d.v.s. säljaren, har sitt säte här eller ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls. Om säljaren inte har några sådana etableringar i Sverige eller utomlands, äger aktiviteten rum i Sverige om säljaren är bosatt eller stadigvarande vistas här. Att de som filmas kan finnas i ett land utanför EU påverkar inte bedömningen.
Denna bedömning, som alltså är Skatteverkets uppfattning, grundar sig på EU-domstolens dom den 8 maj 2019 i C-568/17 L.W. Geelen, punkt 53. Bedömningen medför att skattskyldighet till moms föreligger, förutsatt att övriga förutsättningar för skattskyldighet till moms föreligger.
I EU finns en mervärdesskattekommitté som fastställer icke bindande riktlinjer om tillämpningen av mervärdesskattedirektivet. Den består av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen. Kommittén har den 19 april 2021 gjort en annan tolkning än den som framgår av domen respektive Skatteverkets ställningstagande (118:e mötet, dokument B, första punkten, s. 269). Enligt en stor majoritet i kommittén ska tjänsterna anses utförda där kunden är bosatt eller stadigvarande visas. Eftersom omsättningen enligt denna uppfattning äger rum utom landet föreligger inte skattskyldighet till moms.
Mot bakgrund av dessa motstridiga uppfattningar förefaller det sannolikt att vi kan se fram emot en prövning av frågan i svensk domstol, eventuellt via Skatterättsnämnden.
Vi närmar oss årsskiftet 2022/23. Varje årsskifte innebära att företagarna behöver tänka på vissa skattemässiga frågor. Det handlar om de vanliga funderingarna – ska företaget göra avsättning till periodiseringsfond? Planerade inköp av förbrukningsinventarier kanske kan tidigareläggas så att de görs innan årsskiftet. Även större inventarieköp drar ned vinsten om de görs innan årsskiftet, dock bara med årets avdragsgilla värdeminskningsavdrag. I den här artikeln lyfts några andra frågor fram särskilt.
Om man har möjlighet att påverka sin inkomst, t.ex. den som är anställd i sitt eget aktiebolag kan man fundera på om man har tagit ut lön ur aktiebolaget upp till gränsen för statlig skatt och om man räknar med att ta ut högre lön nästa år. Det kan löna sig att ta ut lön upp till gränsen före årsskiftet. Brytpunkten för när man börjar betala 20 procent statlig skatt är 554 900 kronor för inkomståret 2022 (ungefär 46 200 kronor per månad).
Prisbasbeloppet höjs till 52 500 kronor för 2023. Det påverkar brytpunkten för när man betalar statlig inkomstskatt. Brytpunkt för inkomståret 2023 blir 613 900 kronor (ungefär 51 200 kronor per månad 2023). Det innebära att för vissa kan det löna sig att skjuta upp lönen till nästa år.
Även grundskatteavdrag och jobbskatteavdraget påverkas och kommer att öka mot 2022. Höjningen av grundavdrag och prisbasbelopp är den högsta på 40 år. Höjningen påverkar garantipension, sjukersättning och föräldrapenning.
Många företag erbjuder sina anställda ett visst belopp som de efter eget val får använda till motions- och friskvårdsaktiviteter. Friskvårdsbidraget kan bara användas för att bekosta avgiften för själva aktiviteten. Det kan exempelvis vara gymkort, startavgifter, kursavgifter, banavgifter, fiskekort eller liftkort. Friskvårdsbidrag på högst 5 000 kronor kan användas för motions- och friskvårdsaktiviteter som är av enklare slag. För att friskvårdsbidraget ska omfattas av reglerna om skattefrihet krävs att samma belopp och villkor gäller för hela personalen. Det gäller även stora arbetsgivare som har anställda på flera orter i landet.
För att friskvårdbidraget ska kunna utnyttjas av den anställde under 2022 behöver arbetsgivaren få in kvittot för friskvården eller motionen under detta år som den anställde betalade för det.
Friskvårdsbidraget kan betalas ut till den anställda vid flera tillfällen under året. Så man behöver inte vänta tills december och betala ut friskvårdsbidraget.
Företag som investerade i inventarier under kalenderåret 2021 har möjlighet att få en skattereduktion för investeringar i inventarier. En av förutsättningarna för att få skattereduktionen är att inventariet ska finnas kvar vid utgången av det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022. Om räkenskapsåret inte avslutas det datumet ska inventarier finnas kvar vid det beskattningsår som avslutas efter den 31 december 2022. Det innebär att för att man ska få skattereduktionen får man inte sälja inventariet innan årsskiftet utan man måste behålla det året ut.
Det finns en begräsning i vilka slags inventarier som skulle ha köpts. Skattereduktionen uppgår till 3,9 procent av anskaffningsutgiften för inventariet.
För en delägare som har kvalificerade andelar i ett fåmansaktiebolag gäller särskilda regler för beskattning av utdelningar och kapitalvinster. Utdelningen upp till en viss gräns (gränsbeloppet) beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (30 procent på två tredjedelar av utdelningen). Den utdelning som överstiger denna gräns beskattas i inkomstslaget tjänst.
För att en delägare i ett fåmansföretag ska får tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme när man beräknar gränsbeloppet måste delägaren eller någon närstående ha tagit ut tillräckligt med lön. Det är löneuttaget under 2022 som påverkar om reglerna får användas och hur mycket av utrymmet som i så fall får utnyttjas under inkomståret 2023. För beskattningsåret 2023 krävs att lönen för 2022 uppgick till en viss nivå. Lönen som delägaren eller närstående måste ha tagit ut under 2022 är det lägsta av 681 600 kronor eller 426 000 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget.
Det är endast kontant lön som får ingå i löneunderlaget. Det innebär att har lön betalats ut i form av förmån, till exempel bilförmån, ingår inte förmånsvärdet i beräkningen av lägsta lön som måste tas ut eller i löneunderlaget.
Det finns dock en möjlighet att innan årsskiftet lösa detta problem genom en så kallad omvänd löneväxling. Utgångspunkten är att en förmån inte ska tas upp till den del den ersätts av ett nettolöneavdrag. Det innebär att arbetsgivaren kan ge ut en extra kontant lön motsvarande förmånens värde och göra ett nettolöneavdrag med hela lönebeloppet och på så sätt omvandla löneförmånen till kontant lön.
Som företagare och redovisningskonsult är det viktigt att vara förberedd på olika situationer, både för dig själv och som rådgivare till dina kunder. Om du är gift, vad händer ekonomiskt vid skilsmässa och hur påverkar en skilsmässa redovisningsbyrån?
Cirka 35 procent av alla över 20 år är gifta. Under åren 2006–2019 gifte sig cirka 50 000 par per år. 2020 och 2021 sjönk antalet giftermål till under 40 000 per år, vilket kan förklaras av coronapandemin. Äktenskap upplöses antingen genom att den ena av makarna dör eller genom skilsmässa. Majoriteten skiljer sig i oktober. Vanligast är att vi går skilda vägar när vi är omkring 40 år, det vill säga mitt i livet och vi har då hållit ihop i cirka 10 år. Störst risk att separera är det för medelinkomsttagare. Ju högre inkomst du har, desto mindre vanligt är det att du skiljer dig.
Antalet skilsmässor har varierat under 2000-talet, men trenden har varit stigande. Under 2021 slutade knappt 24 000 äktenskap med skilsmässa, det vill säga nästan vartannat äktenskap slutar med skilsmässa. Oftast är det kvinnan som är den ekonomiska förloraren vid skilsmässa, bland annat på grund av att kvinnan oftast är hemma med barnen en längre tid än mannen och därmed tappar i pensionsavsättningar.
De tillgångar som ska fördelas när äktenskap upplöses omfattas av så kallad giftorätt. Giftorätt innebär att vid en bodelning läggs makarnas tillgångar, det så kallade giftorättsgodset, ihop och när skulder har dragits ifrån delas värdet lika mellan makarna. Allmän pension undantas från bodelningen. Tjänstepension ingår vanligen inte i bodelningen. Privat pensionssparande ingår normalt i bodelningen.
För att reda ut vem som äger vad kan man, om man vill och är överens, bodela under pågående äktenskap. Sådan bodelning kräver att man först gör en anmälan om det till Skatteverket. Bodelning under pågående äktenskap gör inte att egendomen blir enskild (mer om enskild egendom nedan). Egendomen förblir giftorättsgods och kommer att ingå i en senare bodelning med anledning av att äktenskapet upplöses, antingen till följd av den ena makens död eller till följd av skilsmässa. Syftet med bodelning under pågående äktenskap är alltså att reda ut vem som äger vad. Denna slags bodelning är frivillig. Den kan endast ske om båda makarna vill genomföra bodelningen och under förutsättning av att makarna är överens om fördelningen av egendomen.
Alternativt kan egendom vara enskild. Enskild egendom ingår inte i bodelningen, om inte den ägande parten går med på det (10 kap. 1 och 4 §§ äktenskapsbalken, ÄktB). Här följer en förteckning över vad som är enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Det är egendom som
– är enskild till följd av äktenskapsförord,
– har erhållits i villkorad gåva,
– har erhållits genom villkorat testamente,
– har erhållits genom villkorat förmånstagarförordnande vid försäkring, och
– egendom som har trätt i stället för ovan nämnda egendom.
Även avkastningen på ovan nämnda egendom är giftorättsgods, om inte annat föreskrivits.
Äktenskapsförord ska registreras hos Skatteverket. Läs mer om det här.
Sambeskattning innebär att makarna i ett äktenskap beskattas i proportion till den sammanlagda inkomsten. Av EU:s 27 medlemsländer har ungefär hälften, eller närmare bestämt tolv länder, sambeskattning, bland annat Tyskland och Spanien. I avsaknad av sambeskattningsbestämmelser och med beaktande av att antalet äktenskap som slutar med skilsmässa är betydande kan det finnas skäl att se över den ekonomiska situationen inom äktenskapet, till exempel genom att skriva äktenskapsförord eller genom kompensationssparande. Kompensationssparande innebär att de pensionsavsättningar kvinnan (i vanliga fall) tappar när barnen är små täcks upp genom särskilt sparande som görs till enskild egendom genom äktenskapsförord.
Om en av makarna är delägare i ett bolag kan andelen skyddas från bodelning genom äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord behöver inte bevittnas för att vara giltigt. Enkla mallar för äktenskapsförord som gör giftorättsgods till enskild egendom finns gratis på internet, men om det rör sig om större ekonomiska värden eller komplicerade ekonomiska situationer kan det vara klokt att anlita en jurist. Mot bakgrund av att egendom kan bli enskild även på andra sätt än via äktenskapsförord kan det finnas skäl att se över hela den ekonomiska situationen.
En viktig sak att beakta är att om en av delägarna i ett bolag skiljer sig utan ett äktenskapsförord kommer hälften av delägarens andel i bolaget gå till maken/makan vid bodelning, som därmed kan bli delägare i bolaget. I ett sådant läge måste andelarna värderas vilket kan medföra komplicerade diskussioner i ett läge där alla parter inte är helt överens. Det är sannolikt ett scenario ingen delägare önskar. Det kan därför vara klokt att i ett kompanjonsavtal (i aktiebolag aktieägaravtal) bestämma att alla delägare måste göra sin andel i bolaget till enskild egendom genom äktenskapsförord.
Avslutningsvis. En skilsmässa eller ett dödsfall innebär ofta att mycket stora värden ska fördelas. På grund av detta och de emotionella faktorer som tillkommer i dessa situationer är en balanserad diskussion ofta en utmaning. Det finns därför stora fördelar med att förbereda och dokumentera hur sådana situationer ska hanteras – både för dina kunder och din egen verksamhet.
Källa för statistik: SCB
Vid kommande årsskifte förändras reglerna kring arbetsresor. Förhoppningen är att de nya reglerna ska förenkla och ha en positiv miljöeffekt.
En arbetsresa är den resa en anställd gör direkt mellan bostaden och tjänstestället. Det är det reseavdraget som nu får en ny form. Dagens reseavdrag är det vanligaste avdrag som privatpersoner gör i inkomstdeklarationen. Det är också det avdrag som ger upphov till det största skattefelet. Skattefelet motsvarar cirka 2,4 miljarder kronor per år under perioden 2016–2018, enligt Skatteverkets egna beräkningar.
Blir det skillnad? När dagens reseavdrag avskaffas i sin nuvarande form blir svaret givetvis ja. Från och med den 1 januari 2023 införs i stället en skattelättnad för längre arbetsresor som är avståndsbaserad och färdmedelsneutral. Det innebär att beroende på hur lång din arbetsresa är beräknas ett belopp fram som minskar din uträknade skatt. Skattereduktionen påverkas inte av vilken inkomst du har, eller om du betalar marginalskatt. I jämförelse med dagens system då värdet av avdraget minskar när den beskattningsbara förvärvsinkomsten minskar, det vill säga då underlaget för inkomstskatt sänks. I dagens system blir effekten av reseavdraget därmed olika beroende på hur mycket man tjänar. Inkomsten ska inte ha betydelse efter årsskiftet.
Det är inte alla som kan göra reseavdrag. Rätten till reseavdrag kommer att bero på hur lång din arbetsresa är och måste resan falla inom vissa gränsvärden. Skattereduktionen innebär att för varje kilometer mellan gränsvärdena blir det en reduktion av skatten med 50 öre per kilometer. Det blir en skillnad om du bor i en storstadskommun eller någon annanstans. Bor man i det som definieras som storstadskommun är gränsvärdet motsvarande ett avstånd på minst 30 kilometer enkel väg. I övriga landet är avståndsgränsen 15 kilometer. Personer som har ett avstånd mellan bostad och arbetsplats som understiger avståndsgränserna får därmed ingen skattelättnad för sina arbetsresor. Undantag görs för personer med sjukdom eller funktionsnedsättning.
Det finns även en begränsning i hur många kilometer man som mest kan få skattereduktion för. Enligt det som är beslutat i riksdagen idag är den gränsen 80 kilometer. Men detta kan komma att ändras. För innan lagen ens har trätt i kraft så föreslås av regeringen att den övre gränsen ska vara 120 kilometer och att kilometersatsen ska vara 80 öre. Om det blir så kommer detta därmed att vara det som gäller från och med den 1 januari 2023.
Det nya reseavdraget kommer att påverka beskattningsåret 2023. Det innebär att när du ska deklarera året efter ska du begära skattereduktion för rätt beskattningsår. Du kommer då att få lämna uppgift om underlag för skattereduktion i inkomstdeklarationen.
I Skatteverkets hantering kommer det också behövas uppgift om arbetsplatsens adress. Adressuppgiften kommer att lämnas i de anställdas AGI eller KU. Om du är berättigad till reseavdrag kommer din dagliga reslängd att multipliceras med antalet resdagar för att beräkna skattereduktionen. Högst 210 resdagar under beskattningsåret får ingå i underlaget. Om du reser mer än det så kommer underlaget att i första hand baserar på antalet de längsta resorna i kilometer.
Ytterligare en nyhet är att reseavdraget blir färdmedelsneutralt. Det innebär att du, om du uppfyller övriga villkor, kan få skattereduktion oavsett resesätt. Så cykel, häst eller båt – vilket blir ditt sätt att ta dig till jobbet?
– Skillnaden mellan introduktion och onboarding? Jag skulle säga att introduktion handlar om att en nyanställd får veta vad som behövs för att börja jobba. En onboardning går djupare och talar om varför och hur jobbet ska göras, kopplat till bolagets kultur och värderingar. Onboarding innebär att företaget aktivt, under en längre tid, lyssnar till vad den nyanställde behöver för att lyckas i sin roll, säger Abdullah Uzunel, Talent Acquisition Specialist vid Wise Professionals.
Wise kunder är företrädesvis stora företag som vill ha hjälp med rekrytering, inhyrning av konsulter samt olika personalprocesser. Men logiken och metoderna i deras arbete går att översätta även till de mindre företagens vardag.
Caroline Dufva jobbar som affärsområdeschef HR, Talent Aquisition, Chef & Specialist. Bland annat med stöd och resurser till kunder som själva gör sina rekryteringar. Och det stödet rör allt oftare processen från att kandidaten slutar på sitt gamla jobb tills den börjar på sitt nya.
– Onboardingen börjar när den nyanställde skrivit på kontraktet. Under tiden fram tills anställningen börjar kan man till exempel erbjuda information om det nya jobbet och den nya arbetsplatsen digitalt, se till att bjuda med den nya på luncher eller andra aktiviteter för personalen, så att man snabbt kommer in i gänget. Vi kallar denna process för pre-boarding.
När den nya kollegan gör sin första dag på jobbet ska hens arbetsredskap finnas på plats. Fräscha och färdiga att användas.
– En eventuell känsla av osäkerhet och icke-välkomnande förstärks definitivt om det inte är så. Första intrycket håller i sig länge och skapar en känsla för det nya jobbet, den nya arbetsplatsen och de nya arbetskamraterna. Mjuka värden tar lång tid att skapa, de ska man verkligen vårda. Absolut inte slarva med på dag ett, säger Abdullah Uzunel som jobbar med onboarding och, genom Wise konsulter, blir bekant med många lyckade, och mindre lyckade exempel på den processen.
Oavsett om bolaget har 3, 30 eller 300 anställda är det centralt att det under onboardingen finns en mentor den nye kan fråga om allt från cykelstället utanför kontoret till rutiner vid konferensbokning och kundsamtal. Och denne ska vara utsedd från start. Lika viktigt är att de närmaste medarbetarna vet att det kommer ny arbetskamrat och vad denne ska göra.
– Det är inte illvilja som ligger bakom en bristfällig onboarding. De främsta felkällorna är dålig planering och att man inte lyssnat in vad just den här personen behöver för att snabbt komma igång med jobbet och in i gemenskapen, säger Caroline och fortsätter:
– En mentor kan aktivt blanda konkreta introduktionsfrågor med frågor om hur arbetsplatsen upplevs och boka in avstämningar så att inget missas. Och komma ihåg att allt inte ska avhandlas första dagen, en bra onboarding tar tid.
Abdullah Uzunel konstaterar att den typiske nyanställde snabbt vill stå för en god leverans. Visa sin kompetens. Att rätt person fick jobbet. För att möta den ambitionen är det bra om de inledande arbetsuppgifterna är glasklart definierade.
– Oavsett hur avancerad en tjänst är finns ingen anledning att låta en nyanställd omedelbart ta sig an det mest komplicerade hen kommer att möta. Planera in uppgifter som är rimliga och som gärna innebär samarbete med andra på jobbet. Det är alltid en bra start. Då kan man återkoppla till hur jobbet gjordes och till exempel diskutera hur det mötte bolagets kultur, värderingar och arbetssätt.
Minimilön är den lägsta lön en arbetsgivare lagligt får ge en arbetstagare för utfört arbete. EU vill förbättra människors arbets- och levnadsvillkor genom att inrätta en ram för tillräckliga minimilöner i Europa. Under hösten har en ny EU-lagstiftning röstats fram. EU-länderna har två år på sig att införliva detta i sin nationella lagstiftning.
I Sverige har vi ingen lagstiftning kring minimilöner. Det är något som regleras i kollektivavtal och mellan arbetsmarknadens parter. Sverige har för att värnat den svenska arbetsmarknadsmodellen framför allt tillsammans med Danmark, arbetat mot införande av lagstadgade minimilöner. Den svenska modellen undantas från direktivets bestämmelser och arbetsmarknadens parter kommer även i framtiden att ansvara för lönebildningen. Även om den svenska modellen ska vara skyddad från EU:s minimilönsregler så finns det en oro för att den ska komma att påverka.
Direktivet för minimilöner innebär i stora drag att:
Det kommer att ställas krav på återrapportering kring minimilöner från medlemsländerna. Medlemsländer där minimilöneskyddet ges uteslutande genom kollektivavtal ska rapportera om de lägsta lönenivåer som fastställs i kollektivavtalen och om lönerna för dem som inte omfattas av kollektivavtal. Kommissionen ska analysera dessa uppgifter och rapportera till rådet och Europaparlamentet.
Sverige har nyligen fått en ny regering och det brukar innebära att det kommer förslag på nya skatteregler. I budgetpropositionen presenteras flera av dessa förslag. Vissa av dem har redan varit ute på remiss och ligger längre fram i lagstiftningsprocessen. De nyheter som regeringen aviserade i budgetpropositionen kommer längre fram i höst på remiss. Många av de förändringar som föreslåsär tänkta att träda i kraft redan 1 januari 2023.
Den nytillträdda regeringen har nu lämnat ett förslag som innebär att man vill ta tillbaka de tidigare reglerna om reseavdrag, men med den förändring att man höjer schablonavdragen. Avdraget för arbetsresor med egen bil föreslås höjas från 18,50 till 25 kronor per mil.
Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil höjs från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil. Avdraget för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet ska fortsatt uppgå till 9,50 kronor per mil, enligt förslaget. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Förslaget har varit ute på remiss.
Även avdragen för tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil höjs med motsvarande belopp som i reseavdraget, det vill säga till 25 respektive 12 kronor per mil. För resor med förmånsbil som drivs med elektricitet görs dock inte några ändringar i förhållande till dagens regler och avdraget är fortsatt 9,50 kronor per mil. Det gör att den bilersättning som arbetsgivare kan ge också höjs till motsvarande belopp.
Om det här föreslaget går igenom i riksdagen innebär det att reglerna om skattereduktion för arbetsresor som beslutades av den tidigare riksdagen inte kommer att träda i kraft den 1 januari 2023. Dessa regler innebär i korthet att skattereduktionen beror på hur lång arbetsresan är och resan måste falla inom vissa gränsvärden. Gränsvärdet skiljer sig åt om man bor i en storstadskommun eller någon annanstans. Skattereduktionen innebär att för varje kilometer mellan gränsvärdena blir det en reduktion av skatten med 50 öre per kilometer.
Den som får ladda sin egen bil eller förmånsbil gratis på arbetsplatsen ska enligt dagens regler förmånsbeskattas. Regeringen föreslår att det under en period inte ska vara någon förmånsbeskattning av laddningen av elbilen på jobbet. Förslaget innebär att förmånsbeskattningen slopas till och med sista juni 2026. Förslaget kommer att skickas ut på remiss under hösten och då blir reglerna tydligare.
Den tidigare regeringen la fram ett förslag om sänkt moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Momssatsen sänktes från 12 % till 6 % och förändringen trädde i kraft i somras. Ändringen gjordes för att uppmuntra att produkter och råvaror används på ett effektivt och hållbart sätt. Att reparera och återanvända varor får allmänt sett anses vara bättre ur miljösynpunkt än att köpa nya varor.
Förslaget som den nya regeringen nu lägger fram är att momssatsen återigen ska vara 12 %, i stället för 6 %. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla om skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.
Den 1 januari 2021 trädde det s.k. gröna avdraget i kraft. Det är en skattereduktion för privatpersoner för installation av viss typ av grön teknik: solcellssystem, system för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkt till elfordon. Skattereduktion för installation av grön teknik ges med 15 % av arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller och med 50 % av arbets- och materialkostnaderna för installation av övriga typer av grön teknik som omfattas av regelverket.
I budgetpropositionen aviserar regeringen att skattereduktionen för installationen av solceller ska höjas till 20 % från 15 % av arbets- och materialkostnaderna. Förslaget har redan varit ute på remiss. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Förändringen är ett sätt att stimulera installation av grön teknik, i form av solceller. Stödet för installation av solceller kan bidra till kapacitetsutbyggnaden av produktionen av förnybar el och minska beroendet av fossilbaserad elproduktion.
FoU-avdraget innebär att företag med anställda som arbetar med forskning eller utveckling betalar lägre arbetsgivaravgifter och en lägre allmän löneavgift för dessa anställda. Reglerna innebär att vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. I budgetpropositionen aviserar regeringen att taket för nedsättningen höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad från 1 juli 2023. I dessa delar kommer det en remiss från finansdepartementet under hösten.
I budgetpropositionen aviserar regeringen att den tillfälliga utvidgningen av skattenedsättningen på s.k. jordbruksdiesel förlängs i ytterligare ett halvår. Nedsättningen föreslås förlängas till den 31 december 2023. Skatten på jordbruksdiesel är noll kronor. Med jordbruksdiesel avses diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet.
I budgetpropositionen lämnar regeringen ett förslag om att skatten ska sänkas för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som fortsätter att arbeta. Det sker genom att den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 65 år och som fortsätter att arbeta kommer att få en skattereduktion. Förslaget innebär i korthet att skattereduktionen uppgår till 22 procent av arbetsinkomsterna upp till och med 100 000 kronor. För inkomster över den gränsen får man en lägre skattereduktion. De föreslagna reglerna gäller från och med 1 januari 2023 och för inkomster under året 2023.
Slutskattebesked i augusti och skatt att betala? Den 14 november ska inbetalningen vara bokförd på Skatteverkets konto.
Att få kvarskatt kan bero på många olika saker. Om en person har fler än en arbetsgivare eller pensionsutbetalare samtidigt kan skatteavdraget blivit för lågt. Det kan även bero på skatt på fonder, fastighetsavgift eller fastighetsskatt. Skatteverket fastställer beslut om vilken skatt som individen ska betala in för beskattningsåret. Har man betalat för mycket får man ett överskjutande belopp på skattekontot och pengar tillbaka. Om man har betalat för lite blir det ett underskott. Att ha kvarskatt innebär med andra ord att det är ett underskott på skattekontot. Skatten skulle ha betalats in under år 1 och den skattskyldige måste då komma in med kvarskatten under år 2.
Tidsfristen för att betala kvarskatten är 90 dagar. Kvarskatten kan betalas in via bankbetalning, men även med Swish. Med Swish kan man betala högst 40 000 kronor per dygn. Skatteverket drar pengarna från skattekonto på förfallodagen, om det inte redan gjordes vid uttaget av slutskattebeskedet. För de dagar den skattskyldige har ett underskott på sitt skattekonto beräknas en kostnadsränta. Från och med vilket datum det börjar räknas kostnadsränta beror på hur stor kvarskatten är.
Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor för år 1 så börjar kostnadsräntan att räknas från och med 15 februari (2022) år 2. Ligger kvarskatten under 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att räknas från och med den 4 maj (2022) år 2.
Det finns två nivåer på kostnadsräntan. Den lägre nivån beräknas från och med den 15 februari år 2 till och med den 14 november år 2. Det gäller även om kvarskatten är över 30 000 kr. Då beräknas den låga kostnadsräntan från och med den 4 maj år 2 till och med den 14 november år 2. Om kvarskatten inte betalas i tid beräknas den högre kostnadsräntan på hela beloppet från och med den 15 november. Den räntan gäller fram till dess betalningen finns på skattekontot eller att skulden överlämnas till Kronofogden. Därefter beräknas kostnadsräntan på den lägre nivån.
Den 1 november 2022 höjdes den låga kostnadsräntan från 1,25 procent till 2,5 procent och den höga kostnadsräntan från 16,25 procent till 17,5 procent. Från och med den 1 november ger det även intäktsränta på belopp som är innestående på skattekontot. Den höjdes från 0 procent till 1,125 procent.
Riksdagen har tidigare röstat igenom ett förslag som skulle innebära att avdraget för arbetsresor ersätts av en skattereduktion. Till skillnad från avdraget som var kostnadsbaserat skulle skattereduktionen huvudsakligen vara avståndsbaserad och färdmedelsneutral. Detta är beslutat av riksdagen att genomföras den 1 januari 2023.
Nu har den nyligen tillträdda regeringen lagt förslag om att dra tillbaka skattereduktionen och att det nuvarande reseavdraget behålls. Det är ännu inte aviserat när ett eventuellt beslut kommer att tas kring vilket regelverk som ska gälla. I det förslag som regeringen har lagt så backar man med andra ord tillbaka till det regelverk som gäller idag. Dessutom ska enligt förslaget två schablonbelopp i reseavdraget höjas för att bättre spegla de faktiska kostnaderna för resorna.
Avdraget för förmånsbilar är som helt drivs med elektricitet skulle bli opåverkat och fortsatt uppgå till 9,50 kronor per mil.
